Kortisol: stresshormonet, dygnsrytmen och sömnen

Kortisol är ett av kroppens viktigaste hormon och det som oftast kallas stresshormonet. Det bildas i binjurebarken, hjälper kroppen att hantera påfrestningar och följer en tydlig dygnsrytm: högst på morgonen och lägst på kvällen. Kortisol är alltså inte något dåligt i sig. Det är när rytmen störs eller nivåerna är fel under lång tid som det kan bli problem.

Här förklarar vi vad kortisol gör, hur hormonet hänger ihop med stress och sömn, och varför ett kortisolprov sällan säger något om hur stressad du är.

Vad är kortisol?

Kortisol är ett hormon som bildas i binjurebarken, det yttre lagret av binjurarna som sitter ovanpå njurarna. Enligt 1177 är kortisol ett stresshormon som bland annat reglerar ämnesomsättningen och blodflödet. Halten ökar till exempel vid en allvarlig infektion eller en större kroppsskada, när kroppen behöver extra resurser.

Hur styrs produktionen av kortisol?

Kortisolproduktionen styrs av det som kallas HPA-axeln: hypotalamus i hjärnan, hypofysen och binjurebarken. Axeln är en central del av kroppens stressystem. Hypotalamus och hypofysen skickar signaler till binjurarna, som svarar med att frisätta kortisol. Det är den här axeln som aktiveras när kroppen utsätts för påfrestningar, och den bromsar sig själv när kortisolhalten har stigit tillräckligt.

Vad gör kortisol i kroppen?

Kortisol hjälper kroppen att klara av både akut stress och vardagens krav. Hormonet påverkar ämnesomsättningen, så att det finns energi tillgänglig när den behövs, och det påverkar blodflödet och blodtrycket. Kortisol är också en del av kroppens stressrespons, tillsammans med andra stresshormoner.

Vid akut stress, som en tenta, ett svårt samtal eller ett hastigt uppvaknande, ökar kortisolet tillfälligt och sjunker sedan igen. Det är en normal och viktig reaktion. Läs mer om hur stressreaktionen kan kännas i guiden om symtom på stress.

Kortisol och dygnsrytmen

Kortisolet följer en naturlig dygnsrytm. Halten är som högst när du vaknar, sjunker under dagen och är lägst sent på kvällen och under första delen av natten. Därför rekommenderar Karolinska Universitetslaboratoriet att ett enstaka kortisolprov tas mellan klockan 7 och 9 på morgonen, och att provtiden alltid noteras.

Rytmen är en del av förklaringen till varför många är piggare tidigt på dagen och varför det är lättare att somna när kvällen är lugn. Rytmen är ändå inte helt fast. Studien i nästa avsnitt visar att den kan förskjutas redan efter en kort natt.

Kortisol och sömn

Sömn och kortisol påverkar varandra. Kortisolet ska vara lågt när du somnar, och sömnen hjälper i sin tur till att hålla rytmen på plats.

En ofta citerad studie från 1997 visade hur känslig rytmen är. Unga friska män fick sova normalt, sova halva natten eller inte sova alls. Efter natten med för lite sömn var kortisolhalten på kvällen 37 till 45 procent högre än dagen innan, och nedgången mot nattens lågnivå kom minst en timme senare. Studien var liten och gjordes i sömnlabb, så den säger inte exakt hur det ser ut i vardagen, men den visar att även en kort natt kan påverka kortisolet dagen efter.

För den som har svårt att varva ner på kvällen är det alltså ett skäl till att skydda sömnen. Läs mer om vad sömnbrist gör med kroppen och hur du kan få till återhämtning i vardagen.

Kortisol vid kronisk stress: är nivåerna förhöjda?

En vanlig hypotes är att långvarig, kronisk stress först ger förhöjda kortisolnivåer, och att kortisolet efter en lång tid av stress i stället sjunker. Forskningen är dock inte entydig.

Institutet för stressmedicin i Västra Götalandsregionen följde 162 patienter med utmattningssyndrom och 79 friska personer under ett och ett halvt år. Patienternas morgonkortisol liknade de friskas, förändrades inte nämnvärt under behandlingen och hade inget samband med hur symtomen utvecklades. Forskarna drog slutsatsen att morgonkortisol inte fungerar som markör för utmattningssyndrom, och att tidigare studier har gett motstridiga resultat.

Det betyder att du inte kan mäta dig fram till om du är för stressad. Kortisolnivåer hos friska varierar dessutom mycket mellan personer och mellan dagar. Hur du sover, hur du orkar och hur du mår säger mer än ett provsvar. Känner du igen dig i långvarig trötthet, läs om utbrändhet.

Höga kortisolnivåer eller för lite kortisol: när det är sjukdom

Det finns sjukdomar där kroppen bildar för mycket eller för lite kortisol under lång tid. De är ovanliga men viktiga att känna till, eftersom symtomen ibland liknar vanlig trötthet.

Cushings syndrom är enligt 1177:s kunskapsstöd en samlingsbeteckning för symtom efter långvarigt förhöjda kortisolnivåer. Den vanligaste orsaken är behandling med kortison under lång tid. Att kroppen själv bildar för mycket kortisol är ovanligt, ungefär 3 fall per miljon invånare och år.

Addisons sjukdom innebär att binjurarna bildar för lite av flera livsviktiga hormoner, bland annat kortisol. Enligt 1177 går sjukdomen inte över, men med läkemedel kan de flesta leva ungefär som tidigare.

När ska du söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har symtom som i tabellen, särskilt om flera finns samtidigt och har kommit smygande. Ring 1177 om du vill ha hjälp att bedöma symtomen. Har du Addisons sjukdom och tror att du har en Addisonkris ska du enligt 1177 genast ringa 112.

Kortisol i blodprov: vad visar provet?

Ett kortisolprov mäter halten i blodet, i saliven eller i urinen. I vården används det främst för att utreda misstänkt Cushings syndrom eller binjurebarkssvikt, och för att följa behandling med kortison. Eftersom halten varierar så mycket över dygnet har laboratoriet olika referensintervall för morgon och kväll, och provet behöver tas vid rätt tid.

Det finns också kortisoltester att köpa själv. Tänk på att ett enstaka värde säger lite om stress, och att resultatet behöver tolkas av en läkare som känner till dina symtom. Ett provsvar utanför referensintervallet är en anledning att prata med vården, inte en diagnos.

Kan man sänka kortisol?

Det är en vanlig fråga, men den bygger på en missuppfattning. För en frisk person är kortisol inte ett värde som ska pressas ner, utan ett hormon som ska följa sin rytm. Det som brukar rekommenderas vid stress, som regelbunden sömn, pauser, fysisk aktivitet och tid för återhämtning, är bra för hälsan i sig, oavsett vad det gör med ett provsvar. 1177 beskriver fler sätt att minska stress i vardagen.