Stress symtom: tecken i kroppen och när du ska söka hjälp

Stress är kroppens sätt att ge dig extra kraft en stund. Det är ingen sjukdom, och kortvarig stress är för det mesta harmlös. Men när stressen pågår länge utan tillräcklig återhämtning börjar den märkas: du sover sämre, blir trött, har svårt att koncentrera dig och känner av den i magen, axlarna eller hjärtat. Symtomen är olika för olika personer, och många märker dem i kroppen innan de själva tänker på sig som stressade.

Här går vi igenom de vanligaste stresssymtomen i kroppen och i tankarna, vad som händer när kroppen stressar och när det är dags att söka vård.

Vanliga stress symtom: fysiska tecken i kroppen

Stress i kroppen märks oftast som spänningar, värk, mag- och hjärtsymtom och sämre sömn. Institutet för stressmedicin i Västra Götalandsregionen räknar upp de här kroppsliga symtomen vid stress utan tillräcklig återhämtning:

• huvudvärk utan tydlig orsak
• yrsel
• tryck över bröstet
• hjärtklappning
• värk i nacke och axlar
• orolig mage
• sömnstörningar, som svårt att somna eller täta uppvaknanden
• trötthet

1177 lägger till andningsbesvär, spända muskler och att du kan få infektioner oftare. Symtomen är inte unika för stress, och det är därför det kan vara svårt att känna igen dem. Den gemensamma nämnaren är att de kommer när belastningen har varit hög länge och att de ofta lättar när du får vila på riktigt.

Stress och magen

Vid stress prioriterar kroppen musklerna, och matsmältningen går långsammare. Enligt 1177 kan det ge förstoppning eller diarré. Många beskriver också en orolig mage, illamående eller ont i magen när de har mycket att göra. Har du ihållande magbesvär är det ändå bra att kontakta vårdcentralen, så att andra orsaker kan uteslutas.

Stress och yrsel

Yrsel finns med bland de kroppsliga stresssymtom som Institutet för stressmedicin räknar upp. Yrsel kan också ha många andra orsaker, så om du blir yr ofta, plötsligt eller tillsammans med andra symtom, kontakta vården.

Stress och hjärtklappning

När kroppen stressar slår hjärtat snabbare och andningen blir tätare. Det är en del av den naturliga stressreaktionen. Hjärtklappning som kommer tillsammans med hög stress är enligt 1177 en anledning att kontakta vårdcentralen. Tryck eller smärta i bröstet ska alltid tas på allvar: se rutan ovan om när du ska ringa 112.

Psykiska tecken på stress i tankar och känslor

Stress märks inte bara som fysiska symtom. Lika vanligt är att den påverkar hur du tänker och känner, och många får svårt att koncentrera sig långt innan kroppen säger ifrån. Institutet för stressmedicin och 1177 beskriver bland annat:

• Koncentration och minne. Svårt att koncentrera sig, svårt att läsa en bok, glömska kring vad som sagts och svårt att hålla många saker i huvudet samtidigt.
• Humöret. Lättretlighet, otålighet, oro, ångest och negativa tankar. En del blir i stället likgiltiga.
• Glädjen. Svårare att känna tillfredsställelse, nedstämdhet och perioder av hopplöshet.
• Vardagen. Känslan av att tiden inte räcker, att man väljer bort vila och sådant som brukar vara roligt, drar sig undan vänner eller får mindre lust till sex.
• Vanorna. Att man tar till alkohol, nikotin, koffein eller sömnmedel, eller äter och dricker mer för att trösta sig.

Hur påverkar stress sömnen?

Sömnen är ofta det första som påverkas. Enligt 1177 kan stress göra det svårt att slappna av och sova, få dig att vakna för tidigt och känna dig trött på morgonen trots att du har sovit tillräckligt. Institutet för stressmedicin skriver att långvariga sömnstörningar och trötthet som inte går över efter vila kan vara tidiga tecken på utmattning.

Det blir lätt en ond cirkel: stress gör sömnen sämre, och dålig sömn gör det svårare att hantera stressen. Läs mer om vad du kan göra i guiden om sömnproblem.

Vad händer i kroppen vid stress?

När du blir stressad startar det som brukar kallas kamp- eller flyktreaktionen. Enligt 1177 slår hjärtat snabbare, andningen blir snabbare och musklerna spänns. Olika stresshormoner utsöndras i blodet för att ge musklerna extra kraft, samtidigt som matsmältningen går ner i varv.

Reaktionen är gjord för korta påfrestningar. Problemet uppstår när den slås på ofta eller länge, utan att kroppen och hjärnan får tid att återhämta sig. Ett av hormonen i stressreaktionen är kortisol, som vi förklarar mer om i guiden om kortisol.

Långvarig stress: när blir det ett problem?

Kortvarig stress kan ge energi och skärpa. Det är den långvariga stressen, utan tillräcklig återhämtning, som kan skada. Enligt 1177 kan långvarig stress höja blodtrycket, ge muskelvärk och försämra minne och koncentration. Den kan också bidra till sjukdomar som utmattningssyndrom och hjärtinfarkt.

Tecken på att stressen har pågått för länge är att symtomen inte går över när du vilar, att de kommer tillbaka snabbt efter en ledig helg eller att du har börjat välja bort det som brukar ge dig kraft. Om du känner igen dig kan du läsa vidare om utbrändhet och utmattningssyndrom.

När ska du söka vård för stress?

Kontakta vårdcentralen eller företagshälsovården om du har hög stress tillsammans med sömnproblem, ångest eller hjärtklappning. 1177 skriver också att du ska söka hjälp så snart som möjligt om stressen påverkar dig mycket. Du behöver inte vänta tills du är helt slut.

Studerar du kan du också vända dig till elevhälsan eller studenthälsan. På jobbet är det chefen och skyddsombudet som ansvarar för att arbetsbelastningen tas upp.

Vad kan du göra själv för att minska stress?

Det som hjälper mest är oftast det mest uppenbara: att minska belastningen och öka återhämtningen. 1177 föreslår bland annat att du tar en paus från det som är mest krävande, ber om ändrade arbetsuppgifter, vilar och skapar tid för sömn. Det kan också hjälpa att prata med någon, och kognitiv beteendeterapi (KBT), även via nätet, är en behandling som vården kan erbjuda. Den ges ofta av psykologer eller annan legitimerad personal.

Några saker som är lätta att börja med:

1. Lägg in små pauser under dagen, även några minuter räknas.
2. Andas lugnt en stund när du märker att axlarna har krupit upp. Prova våra andningsövningar.
3. Skydda sömnen genom att hålla ungefär samma tider varje dag.
4. Välj bort något. Säg nej till en uppgift eller ett åtagande den här veckan.

Läs mer om hur du hittar tillbaka till vila i guiden om återhämtning.